MĂBLER / Matsalsgrupper / Matsalsgrupp 5122010
*
nr 512 2010
Matsalsgrupp
Matsalsbord+8 stolar+ 2 ilÀgg, [skada; spricka; repa; nagg eller slitage]
Utrop:
100 kr
Såld:
2.800 kr
Sista tid för bud online:
måndag 3 mars 2008
kl 16:37:14
- Budhistorik
Tid
Kund
Bud
28/2 18:19:49
1
100 kr
28/2 18:26:24
2
500 kr
29/2 17:41:59
3
400 kr
29/2 17:42:20
3
600 kr
1/3 16:08:15
4
1.400 kr
1/3 16:11:21
3
800 kr
1/3 16:11:49
3
900 kr
1/3 16:12:10
3
1.000 kr
1/3 16:12:48
3
1.500 kr
3/3 15:05:55
5
2.600 kr
3/3 16:17:47
6
1.700 kr
3/3 16:19:35
6
1.900 kr
3/3 16:20:25
6
2.100 kr
3/3 16:21:33
6
2.300 kr
3/3 16:22:18
7
2.600 kr
3/3 16:28:34
5
Vinnande bud
3/3 16:32:14
7
2.700 kr
- Läs mer...
Nysilver
Legering av koppar, mÀssing och nickel.
Nysilver stÀmplas vanligtvis med bokstÀverna ALP eller NS.
Nysilver kan Àven vara ett begrepp för nÀr tex bestick Àr plÀterade med silver i ytan och har billigare metaller i stommen.
Tenn
Metalliskt grundÀmne; Sn. Förekommer frÀmst i mineralet kasseteri; tennsten.
Silver
Metalliskt grundÀmne; Ag. Halten av silver angavs förr i lod, lödighet; 1 lod=1/16.
Numera anges silverhalten i tusendelar. Verksilver har proportionen 830/1000 och sterlingsilver (eller engelskt silver) hÄller 925/1000.
MĂ€ssing
Legering av koppar och zink, vanligtvis 67% koppar och 33% zink, vilket ger en gul fÀrgton/metall.
Farstagods
Wilhelm KÄges berömda Farstagods anses av mÄnga vara kulmen pÄ hans konstnÀrskap inom keramiken.
Det första godset visades pÄ StockholmsutstÀllningen 1930. Keramiktypen uppkallades efter Farstalandet ute pÄ VÀrmdö, dÀr Gustavsbergsfabriken var belÀgen.
*
Matsalsgrupp
nr 512 2010
Matsalsgrupp
Matsalsbord+8 stolar+ 2 ilÀgg, [skada; spricka; repa; nagg eller slitage]
| Utrop: | 100 kr |
|---|---|
| Såld: | 2.800 kr |
| Sista tid för bud online: |
måndag 3 mars 2008 |
- Budhistorik
| Tid | Kund | Bud |
|---|---|---|
| 28/2 18:19:49 | 1 | 100 kr |
| 28/2 18:26:24 | 2 | 500 kr |
| 29/2 17:41:59 | 3 | 400 kr |
| 29/2 17:42:20 | 3 | 600 kr |
| 1/3 16:08:15 | 4 | 1.400 kr |
| 1/3 16:11:21 | 3 | 800 kr |
| 1/3 16:11:49 | 3 | 900 kr |
| 1/3 16:12:10 | 3 | 1.000 kr |
| 1/3 16:12:48 | 3 | 1.500 kr |
| 3/3 15:05:55 | 5 | 2.600 kr |
| 3/3 16:17:47 | 6 | 1.700 kr |
| 3/3 16:19:35 | 6 | 1.900 kr |
| 3/3 16:20:25 | 6 | 2.100 kr |
| 3/3 16:21:33 | 6 | 2.300 kr |
| 3/3 16:22:18 | 7 | 2.600 kr |
| 3/3 16:28:34 | 5 | Vinnande bud |
| 3/3 16:32:14 | 7 | 2.700 kr |
- Läs mer...
Nysilver
Legering av koppar, mÀssing och nickel. Nysilver stÀmplas vanligtvis med bokstÀverna ALP eller NS. Nysilver kan Àven vara ett begrepp för nÀr tex bestick Àr plÀterade med silver i ytan och har billigare metaller i stommen.
Tenn
Metalliskt grundÀmne; Sn. Förekommer frÀmst i mineralet kasseteri; tennsten.
Silver
Metalliskt grundÀmne; Ag. Halten av silver angavs förr i lod, lödighet; 1 lod=1/16. Numera anges silverhalten i tusendelar. Verksilver har proportionen 830/1000 och sterlingsilver (eller engelskt silver) hÄller 925/1000.
MĂ€ssing
Legering av koppar och zink, vanligtvis 67% koppar och 33% zink, vilket ger en gul fÀrgton/metall.
Farstagods
Wilhelm KÄges berömda Farstagods anses av mÄnga vara kulmen pÄ hans konstnÀrskap inom keramiken. Det första godset visades pÄ StockholmsutstÀllningen 1930. Keramiktypen uppkallades efter Farstalandet ute pÄ VÀrmdö, dÀr Gustavsbergsfabriken var belÀgen.
Legering av koppar, mÀssing och nickel. Nysilver stÀmplas vanligtvis med bokstÀverna ALP eller NS. Nysilver kan Àven vara ett begrepp för nÀr tex bestick Àr plÀterade med silver i ytan och har billigare metaller i stommen.
Tenn
Metalliskt grundÀmne; Sn. Förekommer frÀmst i mineralet kasseteri; tennsten.
Silver
Metalliskt grundÀmne; Ag. Halten av silver angavs förr i lod, lödighet; 1 lod=1/16. Numera anges silverhalten i tusendelar. Verksilver har proportionen 830/1000 och sterlingsilver (eller engelskt silver) hÄller 925/1000.
MĂ€ssing
Legering av koppar och zink, vanligtvis 67% koppar och 33% zink, vilket ger en gul fÀrgton/metall.
Farstagods
Wilhelm KÄges berömda Farstagods anses av mÄnga vara kulmen pÄ hans konstnÀrskap inom keramiken. Det första godset visades pÄ StockholmsutstÀllningen 1930. Keramiktypen uppkallades efter Farstalandet ute pÄ VÀrmdö, dÀr Gustavsbergsfabriken var belÀgen.


